En liten iakktagelse från tre kulturer där jag spenderat en smula tid. Vad händer om man ler mot en fullkomlig främling på gatan?
Den kambodjanska/thailändska: främlingen ler tillbaks och kanske vinkar.
Den latinamerikanska: främlingen tror att du vill ligga med den.
Den svenska: främlingen tror att du är galen, eller kanske full.
Först tyckte jag det var löjligt att alla pratade om hur leende folk var här. Vilken klyscha liksom. Och grovgeneralisering till råga på! Nu hör jag mig själv entusiastiskt säga samma sak. För hur banalt det än kan verka att man får ett vänligt leende tillbaks, så är det märkligt nog inte självklart. Och annat än glad kan man inte bli.
