Rojalist, javisst

En nedstängd flygplats. Verkningarna för landets turism är svåra att överblicka. Mina kollegor påverkas naturligtvis. Någon fick ta sina gäster 12 timmar i buss. Någon väntar med ett tiotal i Bangkok. En annan sitter fast i Hanoi med en hel rundresegrupp. Själv ska jag till Kambodja på tisdag.

Men än svårare att överblicka är vad som alls hänt och händer inom närmaste dygnen. Många rykten florerar. PAD rustar upp. Polischefen har avskedats. Ingen vet riktigt vilken utgång det här kan få. Jag lever i symbios med min dator för att försöka få grepp om situationen. Det är ju inte precis som om något alternativ är bra. En korrupt regering som begränsar yttrandefriheten. Eller en stadselit som vill begränsa demokratin. Pest eller kolera.

Inte konstigt att alla väntar på kungens ord. Det närmaste levande gud man kommer här. Folkets guldglimrande idol. Jag tycker också om kungen. Kungen är klok. Heja kungen!

Just nu befinner jag mig en bit från händelsernas centrum, närmare bestämt i Hua Hin (där för övrigt kungen bor). Hua Hin är en sol- och badort där thailändarna själva semestrat sedan 1920-talet. Nu har de fått sällskap av tjocka västerlänningar med hatt. Efter rundresan i Kambodja är detta ett av alternativen för mina gäster. Alltså behöver jag veta om de frågar vilken marknad som har bäst mat eller om sanden på stranden är mjuk. Därför måste jag prova. Värre kan man ha det.

Goda marginaler

På vägen till flygplatsen körde vi förbi pickupbilar med flaken fulla av vinkande glada människor med thailändska flaggor. Alla klädda i gult. Lite märkligt, eftersom det var tisdag. Tisdag är dagen då man klär sig i rosa. Måndag är dagen man klär sig i gult. Gult är kungens färg. Kungen är omåttligt poppis i Thailand. Man får inte skymfa kungen. För ett par år sedan blev en schweizare dömd till 10 års fängelse för att ha målat mustasch på flera bilder av kungen på stan. Det var en kraftig förmildring av straffet som började på 75 år.

Hur som helst. Väl vid flygplatsen var vägen delvis avspärrad och en annan väg full av gultröjor och svartklädda poliser. Vi hämtade gäster och for. En halvtimme senare var alla vägar till och från flygplatsen avspärrade. Nu är all flygtrafik inställd. Och nu stänger mitt internetcafe. Oops.

Jag vill bara säga att det är lugnt med mig: allt är lugnt med mig.

Kambodja, Kånken & Jag

På båten in till stan var två personer. Den ena var jag. Den andra hade också en kånken, en grön, liksom jag. Jag tänkte: tänk om det är Anna-Karin, som också är Kambodjaguide, hon har ju en mapp.... Det vore trevligt, hon såg snäll ut, och så hade hon en grön kånken. Jag frågade aldrig: hej du, ser att du har en räv på ryggan, kan du vara svenne kanske, höhö. Nej. Hon försvann i skytrainvimlet och jag till en park för att plugga. Senare bestämde jag fikaträff med den riktiga Anna-Karin, som just kommit till stan. Behöver jag säga vem som dök upp? Rätt stört faktiskt. Men ännu stördare var att hon på sin senaste rundresa träffat mina nyss blivna gamla kollegor som var på studieresa i Kambodja. De hälsade så mycket och jag fick akutsaknad.

AK är grym. Vi hängde hela eftermiddagen. Imorgon ska vi på thaimassage, Kånken och jag.

Ett snyggt hem i plasförpackning

Aldrig hade jag väl trott att jag skulle få packa upp ett hem. Packa ner, definitivt. Bygga upp, möjligen. Men att klä plasten av stolen innan för att sätta sig var en ny erfarenhet. Smälla små plastbubblor på bordsbenet. Köket höljt i glänsande plast. Skåpen, handtagen, spisen oanvänd under ett lager gladpack. Min danska kombo Gitte har inte lagat mat än (varför man nu skulle göra det istället för att äta god och billig thaimat), men lämnat en lapp och youghurt i kylen. Stillsamt välkommen känner jag mig.

Välkomnad i person blir jag under tre dagar av en annan dansk guide, tre äpplen hög, trevlig med nära till skratt. Också attitydig, ung och hävdar att de thailändska kvinnorna är jämstallda männen eftersom de har hand om hushållskassan. Det kan hända att vi inte blir bästisar.

På det stora hela är jag:
- hel och ren (trots att väskan är borttappad)
- jetleggad och förvirrad
- glad att vara här
- ledsen att vara där du inte är
- ivrig att börja jobba

Innan dess ska jag ta mig an Bangkok och Kambodja, gatuvägen och bokledes fran min divan. Divan!